Pågående doktorandprojekt vid Institutionen för ABM

Följande doktorander är för närvarande aktiva inom biblioteks- och informationsvetenskap:

Christer Eld Biblioteket som historiskt dokument: Det bevarade biblioteket vid Statens institut för rasbiologi.
Utgångspunkten för avhandlingsprojektet är en uppfattning om bibliotek som historiska dokument som kan berätta om den verksamhet deras huvudmän bedrivit: Bibliotek skapas av en anledning. Organisationer av olika slag formar sina bibliotek utifrån de aktiviteter man bedriver, inte minst gäller det för kunskapsproducerande verksamheter. Böcker och andra dokument förvärvas utifrån sitt intellektuella innehåll, t.ex. de ämnesområden de behandlar. Det är organisationens kunskapsbehov som formar de samlingar, det urval av litteratur, som biblioteket består av.
Inte bara de enskilda dokumentens förvärv, utan även bibliotekets organisation av dem – hur de kommer att klassificeras och ordnas i olika ämnestillhörigheter – avgörs av organisationens fokus och kunskapsintressen. De kunskapsrepresenterande system som används är de som rymmer de ämnesområden som är centrala för organisationen; de innehållsmässiga aspekter av ett dokument som kommer att uppmärksammas och utgöra utgångspunkten för klassifikationen av det, är de som är mest relevanta för organisationen.
Därigenom kommer biblioteket att bli en spegling eller fysisk manifestation av den intellektuella verksamhet som bedrivs vid organisationen ifråga. Biblioteket vid en vetenskaplig institution kommer att avspegla den forskning som bedrivs där, inte bara vad gäller disciplinär hemhörighet och ämnesinriktning, utan också dess paradigmatiska eller kunskapsteoretiska grunder. Även de historiska förändringar som verksamheten genomgår, kommer att realiseras i bibliotekets och dess samlingars utveckling över tid.
Utifrån denna föreställning om biblioteket som en verksamhetsspeglande och kunskapsreproducerande institution kommer de bevarade bibliotekssamlingarna och -katalogerna från Statens rasbiologiska institut att studeras.
Avhandlingen (monografi) skrivs på svenska. Projektet beräknas vara avslutat under höstterminen 2019.
Handledare: Kerstin Rydbeck och Ulrika Kjellman.

 

Ina-Maria Jansson Revolution eller trend? Mekanismer och effekter inom användargenererad kulturarvsdata.
I avhandlingen skriver jag om hur kulturarvsinstitutioner gör allmänheten delaktig i kulturarvssamlingar genom så kallad crowdsourcing och informationsinsamling. Jag vill ta reda på vilket utrymme som ges åt allmänhet och besökare då kulturarv förmedlas och hur muséer och arkiv drar nytta av kunskap och information hos allmänheten. Jag vill också titta närmare på vad som händer med relationen mellan professionella och besökare när användarnas delaktighet ökar och hur detta påverkar kulturarvsinstitutionernas roll och funktion i samhället.
I första hand studerar jag delaktighet i en digital kontext. Detta innefattar frågor kring kommunikationsvägar mellan institutioner och allmänhet och hur lösningar för användardeltagande används och motiveras av kulturarvsinstitutioner.
Perspektiv på delaktighet från människor både inom och utom kulturarvsinstitutioner kommer lyftas i avhandlingen. Allmänhetens drivkraft, deras institutionella tillit och inställning till deltagande är därför viktiga frågor. Min forskning är i huvudsak informationsvetenskaplig men med ett arkivvetenskapligt perspektiv, då data som skapas i processer där allmänheten är delaktig kommer att kontextualiseras inom frågeställningar kring proveniens, införlivande och bevarande av information.
Avhandlingen (sammanläggningsavhandling) skrivs på engelska. Projektet beräknas vara avslutat under slutet av höstterminen 2019.
Handledare: Isto Huvila och Reine Rydén.

Lina Fridlund Egna världar: en studie av ungdomars praktiker inom kultur – och bildningsinstitutioner.
I min avhandling vill jag öka medvetenheten om ungdomars egna världar inom kultur- och bildningsinstitutioner. Mitt fokus består av att synliggöra ungdomars egna praktiker, men jag är även intresserad av att förstå vuxenvärldens föreställningar och förhållningssätt i anslutning till gruppen ungdomar. För att belysa vuxenvärldens föreställningar i relation till ungdomar kommer jag att fokusera på vilka normer som omger ungas deltagande i relation till olika former av litteracitetspraktiker. Här är jag intresserad av att förstå vad det innebär om vuxna inom kulturinstitutioner förespråkar vissa typer av litteraciteter. I relation till dessa föreställningar vill jag synliggöra ungdomars egna litteracitetspraktiker, detta kommer jag göra genom att fokusera på digitala litteraciteter och sociala medier. Från ett teoretiskt perspektiv tar min avhandling spjärn i teorier om kulturinstitutionen som rum, teorier om makt och teorier om litteraciteter.
Avhandlingen (sammanläggningsavhandling) skrivs på engelska. Projektet beräknas vara avslutat under höstterminen 2019.
Handledare: Samuel Edquist och Åse Hedemark.
 

Amalia Juneström Ett nät av hat.
Mitt avhandlingsprojekt ligger inom det informationsvetenskapliga forskningsfältet och är del av ett kunskapsområde som intresserar sig för hur mänskligt beteende påverkas av informationsteknologi. I min forskning studerar jag de uttryck aggressivt beteende online tar sig i ett mediesammanhang och de praktiker som skapats för att hantera sådana beteenden. Genom att undersöka hur hat och hot på nätet hanteras i olika journalistiska kontexter vill jag utforska hur antagonistiskt beteende online påverkar de sätt på vilka information kommuniceras i vårt samhälle. I min forskning intresserar jag mig speciellt för relationen mellan media och vissa grupper av användare eller läsare online.
Avhandlingen (sammanläggningsavhandling) skrivs på engelska. Projektet beräknas vara avslutat under slutet av höstterminen 2020.
Handledare: Isto Huvila och Ulrika Kjellman

Kristin Johannesson Konstruktioner av identitetskategorier i social taggning.
Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur identitetskategorierna heterosexualitet, faderskap och vuxenhet konstrueras i social taggning. Social taggning låter användare ordna dokument genom att ge dem nyckelord, så kallade taggar, vilka kan delas med andra användare. Detta skiljer sig från traditionell kunskapsorganisation som ofta utförs av en expert och/eller utifrån en mer förutbestämd struktur och terminologi. I avhandlingen diskuterar jag effekter av sådana förändringar och skillnader, men även likheter och paralleller, mellan taggning och annan kunskapsorganisation. Som teoretiskt ramverk använder jag bland annat tidigare kritisk forskning om kunskapsorganisation och teorier om intersektionalitet, genus och queer. Det empiriska materialet består av taggar och taggade dokument i de tre systemen Delicious, LibraryThing och Flickr. Utifrån dessa perspektiv vill jag analysera hur de nämnda identitetskategorierna konstrueras i dessa system, vilka möjligheter och risker taggning erbjuder i jämförelse med mer traditionella former av kunskapsorganisation, samt huruvida och på vilka sätt taggning innebär ett potentiellt utrymme för förhandlingar kring och alternativa tolkningar av dessa positioner och kategorier.
Avhandlingen (monografi) skrivs på svenska. 
Handledare: Samuel Edquist och Maja Bondestam (Inst. för idé- och lärdomshistoria).

 

Maria Ryman Ett amerikanskt löfte: amerikanska bibliotekariers tal om intellektuell frihet och socialt ansvar, 1965 till kriget mot terrorismen.
Det huvudsakliga syftet med den här samtida historiestudien är att analysera hur amerikanska bibliotekarier har talat om och debatterat relationen mellan intellektuell frihet och social ansvar, samt att visa på hur detta tal kan ses som en del i konstruktioner av "Amerika". I avhandlingen driver jag tesen att bibliotekarier använder nationella berättelser, som bl.a. bygger på idéer som individualism och jämlikhet samt kritik mot dem, när de yttrar sig om intellektuell frihet och socialt ansvar. Studien baseras på en mängd olika texter, där material från den amerikanska biblioteksföreningen American Library Association (ALA) utgör en nyckelgrupp. Metodologiskt används en kombination av kritisk diskursanalys och praktisk argumentationsanalys inklusive dekonstruktion av den dikotomi mellan begreppen som tidigare kritisk forskning sett som en huvudsaklig retorisk strategi för att marginalisera begreppet socialt ansvar.
Avhandlingen (monografi) skrivs på engelska.
Handledare: Eva Hemmungs Wirtén och Ulrika Kjellman.

Peter Sjögårde Utveckling och validering av metoder för besrkivande bibliometri.
Bibliometri, kvantitativa studier av publikationssamlingar, används bland annat för att ta fram information om forskningens processer, utveckling och dynamik. Denna information kan användas av forskare för att få en överblick av sina respektive forskningsområden eller av policyskapare på olika nivåer för att exempelvis se utveckling över tid eller relationer mellan forskar i olika delar av världen. Algoritmiska metoder för att klassificera och visualisera forskning har funnits i mer än ett halvt sekel men teknikutvecklingen har på senare tid öppnat för mer avancerade och storskaliga analyssystem. Exempelvis genom algoritmisk klassifikation av forskningsartiklar i omfattande globala databaser såsom Web of Science och Scopus. Existerande klassifikationer i dessa databaser är utförda på tidskriftsnivå och indelar dessa mycket grovt. Sådana klassifikationer kan endast användas för studier på en övergripande nivå och medför inte möjligheter till studier av forskning på mer finindelade nivåer. Nya metoder har kommit att underlätta sådana studier. Vidare medför övergripande och heltäckande system, i relation till lokala, bättre förutsättningar att studera relationer mellan forskningsområden, identifiera växande forskningsområden eller studera interaktion mellan forskare inom olika områden. Sådana studier ställer dock krav på systemets infrastruktur vad gäller exempelvis ämnesmässig differentiering, unik identifiering av forskare och eller forskargrupper, praktisk tillämpbarhet såsom möjligheter till att ”zooma” mellan olika nivåer, etikettering av ämnesområden m.m. De globala databaserna tillhandahåller inte en färdig infrastruktur som tillgodoser dessa behov. Avhandlingsprojektet syftar till att bidra till utvecklingen av metoder som förädlar och kompletterar infrastrukturen för att tillgodose dessa behov, exempelvis metoder för etikettering av hierarkiska klassifikationer eller identifiering av forskargrupper. Målsättningen är att på så sätt förbättra förutsättningar att besvara frågeställningar kring forskningens processer, utveckling och dynamik. 
Avhandlingen (sammanläggningsavhandling) skrivs på engelska. 
Handledare: Kerstin Rydbeck och Björn Hammarfelt.